Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för ca 10 000 ämnen med olika kemisk struktur men som alla är fluorerade. Ämnena är syntetiskt framställda och förekommer inte naturligt i miljön. PFAS är extremt persistenta (långlivade), vilket betyder att de endast bryts ner mycket långsamt eller bara delvis, de är bioackumulerande och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter.

De första PFAS-ämnena tillverkades redan under 1920-talet och sedan 1950-talet har framställningen av PFAS-ämnen varit storskalig över i stort sett hela världen. Produktionen och användningen ökade kraftigt från 1980-talet fram till nu. PFAS har en stor förmåga att binda till vatten-, fett- och smutsavvisande ytor samtidigt som de är väldigt värmetåliga. PFAS tekniska egenskaper har gjort dem mycket användbara i olika typer av kemikalier och produkter. De vanligaste användningsområdena är enligt KemI (2021) i elektronikprodukter, tryckeriprodukter, kosmetika, textil/läderimpregnering, läkemedel, bekämpningsmedel, råvara till färg/lim, pappersimpregnering, skumbaserade brandsläckningsmedel. PFAS finns även i smörjmedel, städvårdsprodukter och ytbehandlingsprodukter.

PFAS har under de senaste åren uppmärksammats då de på flera platser runt om i Sverige har påträffats i dricksvattentäkter (Regeringskansliet, 2016; Livsmedelsverket, 2023). PFAS-ämnen återfinns idag över hela jordklotet, med störst konstaterad förekomst i miljön i industrialiserade länder. Ämnen är rörliga i miljön och sprids lätt via yt- och grundvatten, luft och nederbörd.

När PFAS-ämnen släpps ut i miljön hamnar de så småningom i mat och dricksvatten eftersom de i princip inte bryts ned. Den senaste forskningen visar att de halter som idag finns i livsmedel och dricksvatten ligger nära de halter som också kan ge negativa hälsoeffekter på t ex immunförsvaret. Det är därför viktigt att sträva efter att minska mängden PFAS som man får i sig. EU och livsmedelsverket har under 2023 sänkt gränsvärden för dricksvatten och infört gränsvärden för vissa livsmedel (t ex kött, fisk och ägg) (Livsmedelsverket, 2023).

Påverkan på människors hälsa

PFAS binder till proteiner och ansamlas främst i blodet samt i proteinrika organ som lever och njurar. Människor som exponeras för PFAS via miljön (till exempel i närheten av förorenade områden), livsmedel eller dricksvatten har generellt förhöjda halter i blodet. PFAS ger normalt inte upphov till akuta hälsoeffekter, men studier visar att långvarig exponering kan påverka levern, blodfetter (särskilt kolesterolnivåer), immunförsvaret samt fertilitet och utveckling. Spädbarn och foster anses vara särskilt känsliga, och ämnena kan överföras via moderkakan och bröstmjölk (EFSA, 2020a; Livsmedelsverket, 2023). Vissa PFAS misstänks vara cancerframkallande; PFOA är klassat som cancerogent för människor av IARC, medan PFOS bedöms som möjligen cancerogent (IARC, 2023).

För att bedöma riskerna med PFAS i livsmedel har European Food Safety Authority fastställt ett tolerabelt veckointag (TWI) för fyra PFAS-ämnen: PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS (EFSA, 2020a; 2020b). TWI anger den mängd som kan intas varje vecka under en livstid utan påtaglig hälsorisk och är satt till 4,4 ng per kg kroppsvikt och vecka.

Många svenska rikt- och gränsvärden baseras på EFSA:s bedömning. Efter uppdateringen 2020 har flera riktvärden setts över och i vissa fall sänkts, till exempel för PFAS i dricksvatten. Ytterligare översyner pågår, och fler rikt- och gränsvärden väntas justeras ned i takt med att kunskapsläget utvecklas.

PFAS i miljön

PFAS i miljön kommer från flera olika källor. Användning av brandsläckningsskum har historiskt varit en viktig orsak till omfattande föroreningar, särskilt vid brandövningsplatser samt från fasta brandsläcknings- och sprinklersystem inom industri och vid flygplatser. Samtidigt bidrar även industriell produktion, användning av PFAS i olika produkter samt hantering av avfall till spridningen i miljön.

Vårt arbete med PFAS

Jordnära Miljökonsult uppmärksammade tidigt problematiken med PFAS i förorenade områden och jobbar numera dagligen med utredningar, provtagning, riskbedömningar och åtgärdsutredningar kopplade till PFAS. Flera av våra projekt har även lett till sanering av PFAS-förorenade områden.

Idag arbetar vi, förutom med PFAS i jord och grundvatten inom förorenade områden, även med PFAS-problematik kopplad till ytvatten, sediment och dricksvatten. Vi bistår även kunder med riskbedömningar kopplade till tex produkter och livsmedel.

PFAS-problematiken är komplex och under ständig utveckling. Ny kunskap tillkommer kontinuerligt om ämnenas egenskaper och risker, samtidigt som rikt- och gränsvärden ses över och nya metoder för analys och sanering utvecklas.

Vår långa erfarenhet och vårt nära samarbete med forskning och myndigheter, tillsammans med ett starkt engagemang i frågan, gör att vi kan hålla oss uppdaterade och hjälpa våra kunder med välgrundade och hållbara bedömningar och lösningar.