Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för ca 10 000 ämnen med olika kemisk struktur men som alla är fluorerade. Ämnena är syntetiskt framställda och förekommer inte naturligt i miljön. PFAS är extremt persistenta (långlivade), vilket betyder att de endast bryts ner mycket långsamt eller bara delvis, de är bioackumulerande och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter.

De första PFAS-ämnena tillverkades redan under 1920-talet och sedan 1950-talet har framställningen av PFAS-ämnen varit storskalig över i stort sett hela världen. Produktionen och användningen ökade kraftigt från 1980-talet fram till nu. PFAS har en stor förmåga att binda till vatten-, fett- och smutsavvisande ytor samtidigt som de är väldigt värmetåliga. PFAS tekniska egenskaper har gjort dem mycket användbara i olika typer av kemikalier och produkter. De vanligaste användningsområdena är enligt KemI (2021) i elektronikprodukter, tryckeriprodukter, kosmetika, textil/läderimpregnering, läkemedel, bekämpningsmedel, råvara till färg/lim, pappersimpregnering, skumbaserade brandsläckningsmedel. PFAS finns även i smörjmedel, städvårdsprodukter och ytbehandlingsprodukter.

PFAS har under de senaste åren uppmärksammats då de på flera platser runt om i Sverige har påträffats i dricksvattentäkter (Regeringskansliet, 2016; Livsmedelsverket, 2023). PFAS-ämnen återfinns idag över hela jordklotet, med störst konstaterad förekomst i miljön i industrialiserade länder. Ämnen är rörliga i miljön och sprids lätt via yt- och grundvatten, luft och nederbörd.

När PFAS-ämnen släpps ut i miljön hamnar de så småningom i mat och dricksvatten eftersom de i princip inte bryts ned. Den senaste forskningen visar att de halter som idag finns i livsmedel och dricksvatten ligger nära de halter som också kan ge negativa hälsoeffekter på t ex immunförsvaret. Det är därför viktigt att sträva efter att minska mängden PFAS som man får i sig. EU och livsmedelsverket har under 2023 sänkt gränsvärden för dricksvatten och infört gränsvärden för vissa livsmedel (t ex kött, fisk och ägg) (Livsmedelsverket, 2023).

Påverkan på människors hälsa

PFAS binder in till proteiner och lagras i t ex lever och muskler. Människor som har exponerats för PFAS i den miljö de lever i (t ex nära förorenade områden) eller via mat och dricksvatten har generellt förhöjda halter av PFAS i blodet. PFAS ger inte akuta hälsoeffekter men forskningsförsök har visat att PFAS långsiktigt kan ge upphov till leverskador, påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Spädbarn och foster anses vara extra känsliga och ämnena överförs till foster och ammande spädbarn via moderkakan och modersmjölken (EFSA, 2020a; Livsmedelsverket, 2023). Vissa PFAS (t ex PFOS) är misstänkt cancerogena och PFOA har nyligen klassats som cancerogent av WHO (Zahm S, et al., 2023).

För att bedöma risken med PFAS i livsmedel har det europeiska livsmedelsverket (EFSA) beräknat ett tolerabelt intag av fyra stycken PFAS-ämnen; PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS (EFSA, 2020a; 2020b). Många svenska gräns- och riktvärden baseras på EFSA:s bedömning. EFSA uppdaterade sina beräkningar 2020, där det tolerabla intaget sänktes avsevärt, med följd att rikt- och gränsvärden för flera olika områden (dricksvatten, ytvatten, jord, grundvatten, mm) justerats ner eller kommer att införas. Det tolerabla intaget (TWI) uttrycks som veckovis intag beroende av kroppsvikt och är 4,4 ng/vecka/kg kroppsvikt för summan av de fyra, PFAS4.

PFAS i miljön

PFAS i miljön kommer huvudsakligen från användningen av brandsläckningsskum vid släckinsatser eller i fasta brandsläckningssystem vid industrier. Omfattande förorening finns ofta vid brandövningsplatser. Det finns dock en mängd mindre källor till PFAS, bl a kemiindustrier där PFAS-ämnen ingått som en beståndsdel i olika typer av produkter så som tex impregneringsmedel, avfallsanläggningar, där konsumerade PFAS-innehållandevaror hanteras, och avloppsreningsverk. De produkter vi använder som innehåller PFAS bidrar till spridning av PFAS i närmiljön.

Vårt arbete med PFAS

Jordnära Miljökonsult uppmärksammade tidigt problematiken med PFAS i förorenade områden och har sedan företagets start arbetat med att öka medvetenheten och att undersöka misstänkta föroreningskällor. Flera av våra projekt har lett till sanering av PFAS-förorenade områden. Idag jobbar vi med PFAS i jord och grundvatten inom förorenade områden, spridning till ytvattenförekomster (vattendrag och sjöar), i sediment, samt dricksvatten. Vi stöttar också kunder med riskbedömningar för produkter och livsmedel. För PFAS-problematiken, som är vår tids största miljöproblem, kommer ständigt ny information om ämnen och risker, nya riktvärden och ett stort utvecklingsarbete med analys och sanering pågår. Vår långa erfarenhet och nätverk med forskning och myndigheter, tillsammans med vårt eget engagemang i frågan, gör att vi kan vara uppdaterade och hjälpa våra kunder med hållbara bedömningar och lösningar.

Referensprojekt PFAS:

Mer information om PFAS:
Länsstyrelsen Västra Götaland: PFAS | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)
Kemikalieinspektionen: PFAS – Kemikalieinspektionen
Livsmedelsverket: Perfluorerade alkylsubstanser (livsmedelsverket.se)
Naturvårdsverket: Högfluorerade ämnen i miljön, PFAS (naturvardsverket.se)